Det finns dom som på fullaste allvar tror att notläsning hör samman med musikalitet. Dvs kan man spela (och sjunga) utan att kunna noter är man nåt slags geni!
Men hallå? Trodde ni noterna skapades först? Och sen musiken? (Gud gav notskriften i stentavlor till - eh - och sa "Här har ni noter! Gack hän och gör MUSIK!") (haha nä.)
Såhär var det. (förstår ni mina kära små barn.) Dom som ledde körer (på medeltiden) kom på att det var lättare att minnas alla långa körsatser (under tråkiga mässor i kyrkan där alla höll på att somna) om man skrev lite TECKEN ovanför texten. (liknade mest maskar.) Ja och sen utvecklades dom genom nåra hundra år. Till att bli vår notskrift! (MYCKET kort sammanfattning.)
I alla fall. Vad jag ville säga var att notskriften är en MINNESHJÄLP. (liksom också bokstavsskriften. Och siffrorna.)
Det fanns förresten en finlandssvensk folksångerska (Svea Jansson) som kunde 3.000 låtar. Hon hade dom alla i huvet! (just. Kunde inte noter. Ej heller hade hon bandspelare.) Hon hade nåra hits? (haha nä. Det råkade komma förbi en folkmusikforskare när hon satt och trallade på sin lilla ö. Och han började spela in henne!) (om han hann med alla 3.000 vet jag inte.)