Det känns jobbigt när man försöker det man är van vid (resonera fredligt) och får en smocka? (bildligt talat.) (yes. En utsträckt hand ska inte slås till. Eller vad tycker ni?) (man önskar sig tillbaka. Till den tid man var SEDD.)

Älskad, sedd och viktig. Det var även jag en gång! (kunde lika gärna vara 1000 år sen. Eller i en annan reinkarnation.)

Nån som läser detta? Utan att tro att allt detta är mina sjuka vanföreställningar? (inte vet jag. Finns det en sån person är det för honom/henne jag skriver.)