Idag är det Buddhas födelsedag! Och även min mormors! (skulle fyllt 128.) (Ellan von Törne, f. von Born. Arkitektutbildad. För över 100 år sen!)
En av mormors favoritvisdomar: Jo visst kan man framställa guld. Det gäller bara att inte tänka på en vit björn! (antingen så förstår man den. Eller så gör man det inte.) (är man uppfostrad till att förbjudas tänka på det eller detta, så tror man att det verkligen GÅR att befalla fram/bort tankar!)

Vad är det värsta? Vad är det som förmörkar livet på jorden? I mina ögon är det OÄRLIGHET. (falskspel, låtsasspel.) När man börjar LÅTSAS inför varann har man också börjat vägen in i Helvetet. (eller i alla fall in i en mardröm.) När man inte längre kan (får) vara sig själv med andra, vad är livet då värt? Skulle det inte bli Paradiset på jorden om alla fick vara sig själva? Och blev älskade för att dom var just det?
HINDER står i vägen. (psykiska försvarsmurar. Såna man byggt upp för att skydda sig mot aggressioner.) Enligt både buddhism och psykoanalys går livet ut på att "dismantle" (plocka bort) alla dessa försvar. Ett i taget. Tills man ser klart! (och då borde man också ha blivit en som är sig själv hela tiden.)
Vad är "sig själv" då? En som inte gör om sig för att vara andra till lags! (man kanske inte ens vet att man GÖR det. Och då måste man börja där!)